Välkommen till Webbplatsen där vi tar fighten mot sockersjuka - på riktigt.

Följ utvecklingen, skapa dig en egen uppfattning. Om du är diabetiker så väljer du själv själv vilket väg du vill gå - om du vill minimera risken för följdsjukdomar eller ej. Vi samarbetar med Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS - www.diabetesorg.se) som stöder dig - vilken väg du än väljer.

Redan medlem?

Kom ihåg mig

Arkiv för mars, 2013

Glad-påsk

ζ

Glad Påsk önskar jag er alla!

Njut av påskäggen och känn att det verkligen är lyxigt att vi har så många goda rätter som vi kan laga med dessa. Vi skall njuta av såväl omelett som kokta ägg och sill i olika former.

Jag läste i senaste LCHF tidningen om hur hönsen har det och det är ju faktiskt så att burhönsen har det bäst. Jag har också läst att surdegsbröd lär vara bra för blodsocker kurvan, detta läste jag i Leva med Diabetes, en annan bra tidning. Men som jag ser det bör man nog hålla sig borta från bröd för det påverkar ju sockerbalansen. Tyvärr har ju inte alla ännu insett hur mycket kolhydraterna påverkar blodsockret för diabetikerna och alla andra.

Eftersom jag vid ett par tillfällen haft förmånen att lyssna till bra föredrag om kostens betydelse har jag försökt att följa de råden och för mig har det bara varit positivt. Men fortfarande skräms många av okunskapen som råder om hur vi bör äta.

Tallriksmodellen är ju inte den enda rekommenderade kostmodellen. Naturligtvis skall var och en välja det som passar bäst för den individen. Men vill man må så bra så länge som möjligt bör man nog tänka till vad man sätter i sig!

Njut nu av dess dagar som ligger framför oss, ägg och sill i all enkelhet kan bli en riktig fest!

.
Carita Henriksson
Ordförande Alingsås Diabetesförening

ζ

 

[ Text – Ledaren DN – Jenny Jewert – publicerad 28 mars 2013 ]

Priset för vår söta synd

Billigt socker, fel kostråd och ett belönings­system som bygger på snabba kolhydrater göder folkhälsoproblemen.
.

.
Påsken är sockrets högtid.
Axelhöga travar av omsorgsfullt staplade godislådor trängs i livsmedelsaffärernas snaskkvarter. Ingen kan ha missat de årligen återkommande rubrikerna. Svensken äter mest godis i världen.

Vi tycks älska att frossa i detta tecken på dålig självbehärskning, som ett slags offentlig avbön för vår söta synd. 14 kilo per person och år. Om New Yorks borgmästare Michael Bloomberg hade haft Stockholm under sina vingars beskydd skulle han inte tveka en sekund om att införa styrmedel för att balansera det faktum att godispriset har halverats de senaste 30 åren.

Med ett barn i familjen som nyligen insjuknat i diabetes är det lätt att sympatisera med Bloombergs iver i folkhälsoarbetet. Det är också enkelt att skynda förbi alla dragerade ägg, påskskum och chokladharar.

Till alla som däremot blir stående med fingrarna i godisaskarna finns en receptfri dunderkur: boken ”Ett sötare blod – om hälsoeffekterna av ett sekel med socker” av Ann Fernholm. Den är i paritet med Isabella Lövins bok om överfisket, vad gäller att med lätt hand borra sig in i ett komplext kunskapsområde.

Uppgiften må vara tacksam – socker/fett-debatten är infekterad och engagerar alla som är intresserade av hälsa – men är knappast enkel. Det krävs en journalist som disputerat i molekylär bioteknik för att sakligt guida läsaren från matvanor till molekylnivå.

För dietister och sjukvårdspersonalen på landets diabetesmottagningar borde boken vara obligatorisk läsning. Deras kostråd placeras i en samhällelig och vetenskaplig kontext. Den historiska exposén över vilka studier som ledde till vilka slutsatser, och var det möjligen gick snett, ger en intressant inblick i vetenskapen som de tillfälliga sanningarnas evigt oavslutade projekt. Vetenskaplig kunskapsuppbyggnad är en i bästa fall självkorrigerande process, och förmodligen är man inne i en plågsam korrigering just nu. Därav det besvärade tonläget i kostdebatten.

I korthet: Vården har under lång tid rekommenderat diabetiker att fylla drygt halva kaloribehovet med kolhydrater. Kolhydraterna omvandlas i kroppen till socker, och är det ämne som diabetiker har problem att reglera. När så fler och fler patienter med åldersdiabetes (diabetes typ 2) själva började skruva ner intaget av kolhydrater och kom till mottagningarna med jämnare och lägre blodsocker, bra blodfetter, slankare och piggare, möttes många med skepsis eller ointresse.

Denna tondövhet inför patienternas erfarenhet blev en katalysator för det kunskapsutbyte som numera flödar i sociala medier. Recept, blodsockervärden och allmäntillstånd delas öppenhjärtigt. Ju lägre i tak på mottagningarna för diabetes, desto livligare på nätet.

Om åldersdiabetikerna var gerilla­rörelsen som – tillsammans med nya analyser av kunskapsläget – fick Socialstyrelsen att år 2011 åtminstone acceptera dieter med lägre kolhydratinnehåll, börjar nu patienter med så kallad barndiabetes (diabetes typ 1) följa i deras bloggande fotspår.

Diabetes typ 1, som även kan drabba vuxna, är en mycket allvarligare sjukdom än åldersdiabetes. Det egna immunförsvaret löper amok och förmågan att producera det livsviktiga hormonet insulin upphör.

Typ 1-diabetiker kan aldrig slippa insulinsprutor, men många vittnar om bättre blodsockerkontroll och mindre insulinbehov vid lågt kolhydratintag. Det finns till och med elitidrottare som genomfört triathlon och andra extrema kraftansträngningar på LCHF-kost. Där­emot finns knappast någon erfarenhet av hur barn med diabetes reagerar på kraftigt minskat intag av kolhydrater. Än.

I kostrekommendationen till mitt diabetessjuka barn finns ett stort nyckelhål på första sidan. Det paradoxala är att om man följer nyckelhålsmärkningen i mejeridisken får man i sig mer socker än om man väljer en lika kaloririk, men fetare variant. I många lättprodukter är nämligen fettet ersatt med stärkelse, som omvandlas till socker i kroppen.

Det är ett av de felsteg som Fernholm kritiserar i sin bok. I stället för att byta ut mättat fett mot fleromättat, har vi bytt ut fett mot kolhydrater. Hon sammanfattar också sockrets dåliga effekt på en lång rad andra sjukdomar.

Cancertumörer växer snabbare hos patienter med högt blodsocker. Risken för demens ökar med högt blodsocker. De som har problem med blodsockret när de insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar löper större risk att snabbt avlida. Listan kan göras längre.

ζ

Sedan trettiotalet har konsumtionen av socker ökat med tio kilo per person och år. Det är konstant sockerfest. Som diabetikermorsa blir man extremt medveten om alla extra festligheter i barnens tillvaro. I skrivande stund ringer de från skolan: ”Det blev smet över från våffeldagen, så det blir våfflor till mellis igen”.

Andra dagar: fettisdagen, kanelbullens dag, alla hjärtans dag med geléhjärtan. En i personalen ska sluta: glass. Trivseldag: äppelkaka med vaniljsås. Roliga timmen: fikabröd. Baka på fritids. Oboy till mellanmål.

Lägg till detta de flesta familjers fredagsmys, lördagsgodis, släktträffar, barnkalas och en kost med mycket kolhydratrika flingor, pasta och vitt bröd. Bukspottkörteln – det organ som producerar blodsockersänkande insulin – får aldrig vila. Åldersdiabetes kryper ner i åldrarna och vart femte barn är överviktigt. Förvånad, någon?

ζ

Kommentar

En utmärkt ledare i DN. Dock bör poängteras att naturligt mättat fett (animaliskt eller t.ex. kallpressat kokosfett) är stabilt och nyttigt och bör inte ersättas av fleromättat.

Livsmedelsverket rekommenderar en extrem högkolhydratkost som förser sjukvården med en aldrig sinande ström av diabetiker. Vården rekommenderar sedan diabetiker att fortsätta med denna kost så att de blir goda läkemedelskonsumenter och utvecklar allvarliga följdsjukdomar som kräver mer vård och som leder till en förtidig död.

Har våra myndigheter och diabetesvården förlorat sitt förstånd?

ζ

Diabetes – en samhällshotande folksjukdom

Läs mer om den sjukdom som redan drabbat mer än en miljon svenskar (diabetes och prediabetes), som drabbar allt yngre medborgare. En sjukdom som överbelastar sjukvården och som hotar välfärden:

  • Folder: Sockersjuk? Sockersjuka är en mycket allvarlig sjukdom, som dock kan kontrolleras genom ett kostbyte. Många kan bli friska diabetiker typ 2.
    .
  • PM: Diabetes typ 1 . Hur diabetiker typ 1 bäst kontrollerar sitt blodsocker och därigenom minimerar risken för följdsjukdomar.

Tack vare Livsmedelsverkets extrema högkolhydratkostråd [1] produceras diabetiker på löpande band och sedan ser vården till att sjukdomsförloppet utvecklas [2]. Helsjukt!

ζ

Noter

[1] Livsmedelsverket rekommenderar 50 – 60 E% kolhydrater, vilket har trefaldigat diabetes på bara 20 år. Fortfarande ökar antalet diabetiker i Sverige med i snitt 1.100 per månad. Denna kost har också fördubblat övervikt och fetma under samma tid.

Kostråden saknar vetenskapligt underlag och baseras främst på en fuskstudie från 50-talet och en 35 år gammal hitte-på-siffra. Helsjukt!

  • Big Fat Lies. Ett forskningsfusk som avslöjades redan efter bara ett par år, men resultatet av denna fuskstudie styr ändå Livsmedelsverkets kostråd, än idag.
    .
  • Mättat fett. En hitte-på-siffra som hela tallriksmodellen är uppbyggd på. Därför påtvingas skolbarn lättmjölk och lättmargarin.

ζ

[2] Socialstyrelsen rekommenderar idag att diabetiker ska fortsätta äta en extrem högkolhydratkost vilket kräver stora doser av diabetesläkemedel, vilket ger ett högt instabilt blodsocker och höga insulinnivåer, vilket ger upphov till följdsjukdomar.

Socialstyrelsen rekommenderar fyra diabeteskoster som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) funnit sakna vetenskaplig grund och de underlåter att i första hand rekommendera den enda kost de själva funnit vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet för behandling av diabetes och övervikt. Detta är ett brott mot patientsäkerhetslagen, men det struntar Socialstyrelsen i. Olagligt och helsjukt!

ζ

ο

Gastric Bypass opererade fick tillbaka sin diabetes

En tredjedel av de patienter som blivit av med sin typ 2-diabetes efter fetmakirurgi fick tillbaka sin diabetes efter fem år.

Det visar en amerikansk studie som Dagens Medicin rapporterar om.

Läs mer … Leva med diabetes

Read more »

Mats_WimanGästkrönikör: Mats Wiman,
frisk diabetiker.

.ζ.

Sjukvården bryter mot lagen när man inte informerar diabetiker om lågkolhydratkost (LCHF).
.

.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska vård och behandling utföras och genomföras i samråd med patienten:

”När det finns flera behandlingsalternativ skall landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Kostnaden för behandlingen skall framstå som befogad.”

Read more »

BjornHammarskjoldGästkrönikör: Doktor Björn Hammarskjöld

.
ζ
.

Livsmedelsverkets kostråd ökar antalet diabetiker

Sedan Livsmedelsverket introducerade högkolhydratkost har antalet diabetiker trefaldigats på bara 20 år (nyckelhålsmärkningen kom 1989) och antalet med övervikt och fetma har fördubblats. Ett talande resultat.

Tidigare hade Livsmedelsverket ansvaret för kostråd för alla, men har numera enbart ansvaret för kostråd för friska. Socialstyrelsen ansvarar idag för kostråd till sjuka, som t.ex. kostråd till diabetiker. Socialstyrelsen publicerade därför november 2011 en handledning om diabeteskoster riktad till hälso- och sjukvården. Read more »

insulin

Lite kuriosa.

Jag har hemma en plansch med Insulinets historia och tänkte dela med mig lite om det jag själv lärt mig. Under flera hundra år hade man beskrivit sjukdomen diabetes och den enda behandling man hade var en diet på fisk och grönsaker samt ångbad och åderlåtning.

  • 1869 upptäckte P. Langerhans i Berlin en anhopning av celler i bukspottskörteln och ger dem namnet de Langerhanska öarna.
    .
  • Nu går utvecklingen snabbt, redan 1893 konstateras att det bildas ett ämne i de Langerhanska öarna som förhindrar uppkomsten av diabetes (insulin).
    .
  • 1909 föreslår en läkare att ämnet skall heta insulin efter det grekiska ordet ”insula” som betyder ö.
    .
  • 1920 startar Krogh Nordisk insulinlaboratorie i Köpenhamn.
    .
  • 1921 upptäcker Banting och Best i Kanada insulinet.
    .
  • 1922 får en pojke i Kanada den första insulininjektionen och Krogh åker till Kanada för att träffa Banting och Best som då erhållit sitt Nobelpris för denna upptäckt.
    .
  • 1923 startar insulinproduktionen på Nordisk insulinlaboratoriet i Köpenhamn.
    .
  • 1925 kommer ”Novo sprutan” för att underlätta för patienterna.
    .
  • 1936 introduceras det medellångverkande insulinet.

Sedan går det undan, flera nya sorter kommer och det går inte att räkna upp dem alla.

  • 1961 lanserades ett neutralt och rent insulin som var snabbverkande en verklig revolution för många diabetiker.
    .
  • 1970 lyckades man kartlägga insulinets molekylstruktur.
    .
  • 1982 kom det första semisyntetiska insulinet, basen var fortfarande djurinsulin, men genom kemisk process hade det förändrats till att bli identiskt med det människans eget insulin.
    .
  • 1987 framställs allt insulin med DNA teknik och man går över till 100 IE/ml, tidigare hade man 40 IE/ml.
    .
  • 1996 lanserades den första insulin analogen [en insulinanalog är en förändrad form av insulin, skiljer sig från alla som förekommer i naturen, men som utför samma åtgärd som humant insulin i termer av den glykemiska kontrollen].

Dessa uppgifter har jag hämtat från novonordisk – ett stort företag som tillverkar insulin än idag.

Det finns ju flera stora företag som tillverkar insulin.

Som ni ser så har det hänt mycket under senaste århundradet.

De som hade diabetes under den så kallade krigstiden fick extra tilldelning av fett, grädde och fläsk så att de fick näring utan större blodsockerstegring, viktigt när inte kroppen kunde producera tillräckligt med eget insulin.

.
Carita Henriksson
Ordförande Alingsås Diabetesförening
www.alingsasdf.org

.
PS. En fördjupning … Diabetes genom historien, från antiken till idag

ζ

Kostkampen – om striden för lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes…

”Min mamma Inga-Lill Öberg föddes 1936 och led sedan tidiga tonåren av reumatoid artrit. Under årens lopp fick hon även Sjögrens syndrom samt sklerodermi och i 60-årsåldern debuterade typ 1-diabetes vilken medicinerades med insulinsprutor. Efter diagnosen konstaterats följde mamma plikttroget dietistens råd, mycket kolhydrater skulle det vara, allt enligt tallriksmodellen och blodsockret skulle balanseras med insulinet.”

Read more »

write-yellow

ο

Nu enklare att söka medlemskap i DiOS

Vi har uppdaterat formuläret för medlemsansökan till DiOS (medlemskap från 150 kronor per kalenderår). Då ingår med automatik ett användarkonto på dios.bz (om man angivit sin E-mailadress).

Sök DiOS-medlemskap här…

1. Fyll i formuläret och tryck på knappen ”skicka”.
2. Betala in medlemsavgifter (från 150 kr per år) på angivet bankgiro. Klart!
3. Inloggningsuppgifter skickas till angiven E-mailadress inom en vecka.

ο

Om du redan är DiOS-medlem

Vi har kompletterat med ett ansökningsformulär för dig som redan är DiOS-medlem, som vill öppna ett användarkonto på dios.bz. Det kostar inget extra utöver den medlemsavgift du redan betalt.

Blankett för ansökan om användarkonto på dios.bz finns här… (för dig som redan är DiOS-medlem).

ο

Välkommen som medlem och hjälp oss att trimma in webbplatsen och att göra den till en levande och givande mötesplats för DiOS-medlemmar.

Även icke-diabetiker är välkomna att som stödmedlemmar lära mer och ta fighten mot en av våra största folksjukdomar, som utvecklats epidemiskt, ökat tre gånger på bara 20 år, en epidemi av diabetes som nu hotar våra barns framtid och pensionärers pension. Mer än en miljon svenskar är redan diabetiker och prediabetiker.

När vi lyckats reducera diabetes, kommer även fetma och andra kostrelaterade sjukdomar att minska, som t. ex. Alzheimer som ibland kallas ”diabetes typ 3”. Även utbredningen av demens hotar välfärden.

Bägge ansökningsformulären finns på menyn under ”Bli medlem”.

.
// Webmaster

sjuksköterska

ο

Nygamla nyheter – idag högaktuella då antalet diabetiker hela tiden ökar och inte mycket har hänt vad gäller behandlingsmetoder sedan år 2008. Detta trots att Socialstyrelsen så tidigt som den 16 januari 2008, efter ett par års utredning, kungjorde att lågkolhydratkost var i enlighet med «vetenskap och beprövad erfarenhet» för behandling av diabetes och övervikt, vilket innebär att alla diabetespatienter enligt Patientsäkerhetslagen SKA erbjudas denna behandlingsmetod. Detta negligerar vården och bryter därmed mot lag och framför allt förnekas diabetiker den vård de enligt lag har rätt till, som skulle göra många till ”friska diabetiker”. Och samhället skulle spara miljarder kronor varje år som behövs till annat, som t.ex. omsorg om våra äldre och pensioner.

Istället får diabetespatienter idag en behandlings som SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering – har funnit strida mot vetenskap när det gäller diabetes. Inte undra på att vi står inför en diabetesepidemi som hotar vårt välstånd. Ett sjukt folk som dignar under höga sjukvårdskostnader kan inte försvara det välstånd många idag tar för givet och risken är stor att morgondagens jobb hamnar någon annanstans och därmed också pengarna och välståndet.

ο

Diabetessköterskorna behöver vidareutbildning

Dagens_Medicin

6 december, 2008

Carita-HenrikssonCarita Henriksson

Carita Henriksson, ordförande i Alingsås diabetesförening,
och Larserik Johansson, medlem i föreningen, skrev en
debattartikel som publicerades i Dagens Medicin, nr 47, 2008.
.

Svensk sjuksköterskeförening

.
Bakgrunden till denna debattartikel var en undersökning av typ 2-diabetiker som SFSD (svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård) genomförde i sommaren 2008 och som visade att var tredje typ-2-diabetiker inte kände till sitt eget HbA1c-värde, det värde som speglar blodsockernivån de senaste 6-8 veckorna.

– Vi tyckte flera av undersökningsresultaten var anmärkningsvärda och deprimerande. Därför skrev vi artikeln, säger Carita Henriksson.

Typ 2-diabetes är en livsstilssjukdom.

– Vi vill i första hand diskutera om diabetessköterskorna har tillräcklig kompetens för att kommunicera med typ 2-diabetikerna på rätt sätt för att möjliggöra förändringar i livsstilen, säger Carita. Vi tror att det behövs vidareutbildning inom det området.

Nu hoppas vi att diabetessköterskorna går in i debatten så att vi kan få en levande diskussion i frågan.

ο

diabetesvården

Dagens medicin är tyvärr inte fri på nätet,
men det går att läsa mer i tidningen … GT

ο

sjuksköterska

.
Manuset till artikeln i DAGENS MEDICIN finns att läsa
här… Har diabetessköterskorna rätt kompetens?

ο

Kommentar

Det märkliga är att sjukvårdens norm är att rekommendera diabetiker koster som SBU har underkänt (läs mer… ) och de erbjuder inte patienter den kost som Socialstyrelsen godkänt för behandling av diabetes och övervikt (läs mer… ). Ett underlåtande som är ett lagbrott.

körförbud

Om sjukvården varit en bil hade den fått körförbud,
vad gäller diabetes- och överviktsbehandling.

ο

Fruktansvärda konsekvenser

Konsekvensen av Livsmedelsverkets kostråd (en extrem högkolhydratkost) och vårdens behandlingsform är att det produceras nya diabetiker på löpande band (antalet diabetespatienter har ökat tre gånger sedan Livsmedelsverket  introducerade nyckelhålsmärkning 1989) och därefter leder vården i patienterna i det så kallade ”naturalförloppet” som innebär att diabetespatienterna kontinuerligt blir allt sämre och kräver alltmer läkemedel och vårdresurser.

Det synes som att man tillämpar en omvänd logik som verkar gå ut på att belägga sjukvården och sälja läkemedel. Detta utan hänsyn till patienternas och samhällets bästa.

ο

BoZackrisson

Medicinjournalist Bo Zackrisson var
tidigare under tio år chefredaktör
för Tidskriften Medikament.

.
Läs vad medicinjournalisten Bo Zackrisson skrev om ”naturalförloppet” redan år 2007 och varför det accepteras inom vården, trots för patienterna svåra konsekvenser, än idag. Citat:

UKPDS (United Kingdom Prospective Diabetes Study) visar att blodsockerkontroll inte har så stor effekt på sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Studien visar också att en typ 2 diabetiker kontinuerligt försämrar sitt HbA1C – det är en irreversibel oåterkallelig process. Det finns inget i UKPDS som bevisar att livsstilsförändring skulle betyda något väsentligt över tid. Studien visar att en diabetiker behöver läkemedel mot blodtryck, blodfetter, blodsocker m.m. – gärna intensivt, för att minska risken för sjukdom i makro- och mikrocirkulationen.

Hur kan det komma sig att läkemedelsbehandling och diabeteskost endast på marginalen avspeglar sig i minskad sjuklighet och dödlighet? Och att konklusionen av denna välgjorda långtidsstudie är att intensifiera läkemedelsbehandlingen. Hur kan det komma sig? Jag vill inte hävda något bestämt. En liten vink om en tänkbar förklaring får man när man noterar vilka som finansierat UKPDS.

Vad är normalt?

Att en diabetiker får hjärtinfarkt är helt ”normalt”. Så ska det vara enligt UKPDS. Det är ”normalt” med en successivt försämrad blodsockerkontroll. Följer man de evidensbaserade läkemedels- och kostråden är det många som hamnar där. Under tiden har patienterna hällt i sig en bombmatta av evidensbaserade läkemedel och sockerkedjor. Allt enligt vetenskapens beprövade metoder.

När läkarkåren vägleds av och känner sig trygga i denna ”normalitet” är det begripligt att avvikande åsikter ses med misstro. Ur kollegial synpunkt är det naturligtvis bättre om patienterna hålls kvar i patientrollen av evidensbaserad behandling än att de blir friska av anekdotisk behandling – även om den senare har många vetenskapliga studier bakom sig, vilka man inte vill kännas vid.

Läs hela inlägget här…

ο

Lågkolhydratkost

Om man istället rekommenderat lågkolhydratkost hade antalet diabetiker och överviktiga minskat och många av de som redan drabbats skulle kunna bli ”friska diabetiker” och kunna leva ett långt och friskt liv, utan att belasta sjukvården mer än andra (icke-diabetiker). Praktiskt taget alla diabetiker skulle göra stora hälsovinster och sjukvården skulle spara stora pengar.

Se nedan en blodsockerkurva för en diabetiker typ 2 FÖRE enligt vårdens standardbehandling (tallriksmodellen och insulininjektioner) och EFTER med lågkolhydratkost utan insulininjektioner. Alla diabetiker får en förbättrad blodsockerkontroll, lägre insulinnivåer och således kraftigt reducerad risk för följdsjukdomar.
.

Diabeteskurva_svt

ο

APPENDIX

Ann-Fernholm-vetenskapsjournalist

 Ann Fernholm

Ann Fernholm presenterar sig själv (källa … Ett sötare blod)

Jag har arbetat som vetenskapsjournalist sedan 2001, då jag disputerade i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet. Mina texter har synts i bland annat DN, SvD, San Francisco Chronicle, Fokus, Forskning och framsteg, Ny Teknik, Dagens Medicin, Läkemedelsvärlden och Kemivärlden.

År 2010 blev jag utnämnd till årets vetenskapsjournalist efter en granskning av solkrämer. Forskare har aldrig undersökt om solkrämer skyddar mot malignt melanom. Däremot visar forskning att första generationens solkrämer inte gav något bra skydd mot solen. Ingen vet om dagens solkrämer hjälper.

År 2011 sände Vetenskapens värld ett reportage där jag granskade kostråden till typ 2-diabetiker. Dessa råd har heller aldrig vilat på någon gedigen vetenskaplig grund. Du kan se reportaget i tre klipp på youtube. Jag skriver om detta reportage i Ett sötare blod. Sex diabetiker gick på LCHF-kurs i Karlstad – en av dem blev efter detta helt fri från symptomen av sin diabetes.

Mitt mål som journalist är att granska forskarvärlden på samma vis som politiker granskas. Forskare har makt över vår hälsa och vårt välmående. Min tid i forskarvärlden har lärt mig att många drar långtgående slutsatser med bräcklig vetenskap som grund. Detta har bland annat lett fram till den fettkontrovers som vi har i samhället idag.

Jag har tidigare medverkat till två böcker: en bok om nanoteknik och en bok om barns och ungas hälsa.

Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida … http://ettsotareblod.se/

Ann Fernholms bok … Ett sötare blod : om hälsoeffekterna av ett sekel med socker

ο

icakuriren-heart

.
Ann Fernholms krönika citeras i ICA-kuriren

Citat (januari 2011):

SBU:s rapport ”Mat vid diabetes” är vid det laget över två år gammal och alla svenska endokrinologer borde vara uppdaterade: det finns ingen vetenskaplig grund för att varna diabetiker för lågkolhydratdieter.

Läs hela artikeln här…

ο

Dagens kostråd för diabetiker strider mot vetenskap
.

SBU-kunskapscentrum
[SBU –  Statens beredning för medicinsk utvärdering]

Läs … SBU: Dagens kostråd för diabetiker strider mot vetenskap

 ο

Reportaget

Se det utmärkta inslaget ”LCHF – Diabetes – Vetenskapen värld SVT2” som vetenskapsjournalisten Ann Fernholm gjorde, som bidrog till att hon fick upp ögonen för hur märkligt vården av diabetes fungerar idag. Hon blev också förvånad över det fantastiska resultatet när diabetiker övergick till lågkolhydratkost (och inte bara när det gällde diabetes).

Även andra sjukdomar lindrades eller så försvann symptomen helt (de kunde sluta med läkemedel). Det resulterade i viktnedgång för överviktiga och även sömnen förbättrades. Se själv reportaget nedan (tre delar):

Att lågkolhydratkost har en positiv inverkan på de flesta moderna sjukdomar har hundratusentals medborgare idag erfarenheter av, läs mer…

Dr Annika Dahlqvist har bloggat om Ann Fernholms bok ”Ett sötare blod”boken, och omdömet är att det är ”en fantastiskt bra bok”, läs här…

ο

Lagen

Utdrag ur SBU’s rapport ”Mat vid diabetes”:

Sid 28: ”Råd om lågkolhydratkost (till diabetiker) ges åtminstone ibland av 25 procent av läkarna, 18 procent av sjuksköterskorna, men inte av någon av de svarande dietisterna.”

Det innebär att vården struntar i att informera om lågkolhydratkost, trots att det är den enda kost som är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet för behandling av diabetes och övervikt (detta beslut tog Socialstyrelsen 16 januari 2008 efter flera åts utredning). Vården bryter mot lagen.

ο

sid 263: 7.2 Kost vid diabetes

”Det vetenskapliga underlaget för kostrådgivning vid diabetes är svagt särskilt när det gäller valet mellan kostprinciper med olika innehåll av makronutrienter.”

Det innebär att de är dåligt uppdaterade om Socialstyrelsens beslut 2008 enligt ovan och de har gjort ett dåligt urval av studier (från 1997 och framåt). Se t.ex. Karlshamnsstudien.

ο

SBU bryter mot Grundlagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (käll

1 kap. Statsskickets grunder

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

ο

Vården bryter mot Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl.

Allmänna skyldigheter

1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med «vetenskap och beprövad erfarenhet». En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

7 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med «vetenskap och beprövad erfarenhet» ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar

Observera att endast lågkolhydratkost är i enlighet med «vetenskap och beprövad erfarenhet» sedan 16 januari 2008 (läs mer…). Någon annan kost uppfyller inte kravet på «vetenskap och beprövad erfarenhet» för behandling av diabetes eller övervikt.

ο

Skandal

Stor skandal att diabetiker inte får korrekta kostråd vilket de enligt lag har rätt att få av legitimerad vårdpersonal (som därmed bryter mot lagen). Konsekvenserna av detta lagbrott är ett gigantiskt mänskligt lidande, hög belastning av sjukvården och tiotals miljarder kronor per år i samhällskostnader.

Detta har nu pågått i över tre decennier och finansierats av förtroendevalda politiker, med skattemedel.

ο

Voffo …

En avslutande berättigade fråga – Vad sysslar Livsmedelsverket och Sveriges diabetesvård med? En fråga som kräver ett svar!

Livsmedelsverkets kostråd i form av tallriksmodellen (en extrem högkolhydratkost med 50 – 60 E% kolhydrater) förser sjukvården med en aldrig sinande ström av diabetespatienter.

Sjukvården rekommenderar därefter samma kost som gjorde att diabetes utvecklades, tillsammans med maximal medicinering, vilket leder in patienterna i ”naturalförloppet”, de förblir patienter som blir allt sämre och som kräver alltmer vård, tills de dör en förtidig död.

Voffo … rekommenderas diabetiker att äta maximalt av det de inte tål – kolhydrater (= socker) – och sedan ska diabetiker försöka kontrollera blodsockret med stora doser läkemedel (tabletter och/eller insulin)?

Det är bättre att äts mindre av det man som diabetiker inte tål och samtidigt minimera sin läkemedelsanvändning, fast det ligger förstås inte i läkemedelsindustrins intresse, att kundunderlaget minskar.

ο

GODA NYHETER FÖR DIABETIKER

ο

Kostrådens historik – Vem är ansvarig för vad?
.
.

Björn_hammarskjöld

Dr Björn Hammarskjöld

.

Kort sammanfattning av kostråd till patienter med sockersjuka.

Före 1980 visste alla att en patient med sockersjuka inte tålde socker (=kolhydrater). Kunskapen har varit oförändrad sedan tusentals år, till och med efter upptäckten av insulin 1921.

Livsmedelsverket tog på 1970-talet frivilligt på sig uppgiften att rekommendera kost till befolkningen. Under 1980-talet kom de amerikanska kostråden till Livsmedelsverkets kännedom och anammades omedelbart. Dessa kostråd var rent politiska och skrivna av en ekonomijournalist och vegan, utan vetenskaplig nutritionskompetens.

Eftersom kostråden gällde alla, även för dem som var sjuka i olika sjukdomar som sockersjuka, så tog Livsmedelsverket på sig rollen av sjukkostrekommendatör.

Att även sockersjuka kunde äta den politiskt korrekta extrema högkolhydratkosten möjliggjordes av att läkemedelsbolagen hade lyckats tillverka mänskligt insulin med den då högteknologiska genteknologin i obegränsade mängder. Då spelade det ingen roll att patienterna med sockersjuka åt kolhydrater (=socker), det var bara att ge mer insulin!

bombKring 2005 började det cirkulera information att man kunde få patienter med sockersjuka att bli medicinfria genom att äta en lågkolhydratkost. Livsmedelsverket motarbetade aktivt att informationen spreds. Men 2007 började man inse att man hade en tickande kostbomb i knät. Den verkade kunna brisera när som helst. Ett rådigt Livsmedelsverk dumpade över kostråd för sjuka till Socialstyrelsen som passivt tog emot Livsmedelverkets kostråd.

Den 16 januari 2008 kom Socialstyrelsen med ett beslut om att en lågkolhydratkost var i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet vid sockersjuka och övervikt. Beslutet ledde inte till någon efterföljd inom sjukvården, vilket strider mot Hälso- och sjukvårdslagen. Men det vågade ingen tillstå.

SBU-logoUnder våren 2008 kom en annan hand på Socialstyrelsen fram till att de av Livsmedelsverket övertagna kostråden verkade vara en tickande bomb. Efter viss förvirring fann man att Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) en gång för alla skulle bevisa att kostråden var baserade på vetenskap och därmed desarmera bomben.

SBU grep sig an uppdraget med stor entusiasm. Man engagerade samme professor som låg bakom beslutet av den 16 januari 2008.

ο

SBU ”sågade” dagens diabeteskostråd efter flera års utredning

Efter nästan två års arbete kom man fram till SBUs rapport ”Mat vid diabetes”. Det bästa är i alla fall slutsatsen:

” den vetenskapliga dokumentationen för

dagens kostråd är så bräcklig.” (sid 353)
.

körförbud.

.
Översatt till ren svenska blir det

om det vore en bil: KÖRFÖRBUD!

Socialstyrelsen ignorerar dock SBU’s utredning och kör vidare.

Likväl ger sedan Socialstyrelsen ut sin ”Vägledning Kost vid diabetes” i december 2011 där man rekommenderar fem olika koster till patienter med sockersjuka med samma gamla rekommendationer som tidigare med en liten lutning mot en lågkolhydratkost.

SoS-Kost-vid-diabetes-xKost nr 5 är en ”hitte-på-kost” med onödigt hög proteinandel och
10 – 20 E% kolhydrater är knappast en ”extrem lågkolhydratkost”.
Kanske är kosten och benämningen där för att förvirra?

ο

 

Man har nu gett fem olika koster:

  1. Livsmedelsverkets kost med 50-60 E% kolhydrater omdöpt till ”Traditionell diabeteskost”
    .
  2. Livsmedelsverkets kost med 50-60 E% kolhydrater omdöpt till ”Traditionell diabeteskost med lågt GI”
    .
  3. Livsmedelsverkets kost med 40-50 E% kolhydrater omdöpt till ”Medelhafskost”
    .
  4. Livsmedelsverkets kost med 30-40 E% kolhydrater omdöpt till ”Måttlig lågkolhydratkost”
    .
  5. ”Extrem lågkolhydratkost” med 10-20 E% kolhydrater

ο

Kunskap och logik lyser med sin frånvaro

Man blir beklämd över att läsa SBUs rapport ”Mat vid diabetes” och Socialstyrelsens vägledning ”Kost vid diabetes”.

 Det är besynnerligt att både SBU och Socialstyrelsen helt verkar sakna grundläggande kunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära. Den kunskap som fanns fram till 1977, men som sedan verkar ha glömts bort.

Den enda kosten som stämmer någorlunda med gamla tiders enda behandlingsalternativ är lågkolhydratkosten. Alla de fyra andra kosterna är av SBU underkända som odugliga för patienter med sockersjuka på grund av den extremt höga mängden kolhydrater.

lagbok-uppslagen-tunn

Lagbrott

Det synes som om Socialstyrelsen med sin vägledning ”Kost vid diabetes” medvetet bryter mot grundlagens 1 kapitel 9 § krav på saklighet och opartiskhet.

.
Björn Hammarskjöld

F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende vetenskapsman i nutrition

ο

Se även